Lån

I det förra avsnittet gick vi igenom hur man kan beräkna hur de pengar som man har på ett bankkonto utvecklas om man får en viss ränta. I det här avsnittet ska vi titta på motsatsen till att spara pengar i bank, det vill säga att låna pengar av banken.

Om det är en liten summa pengar man behöver låna, till exempel för att köpa en lunch på stan, då kanske det går bra att man lånar pengarna av en kompis och sedan betalar tillbaka samma summa som man lånade - lånade man 100 kr så betalar man också tillbaka 100 kr.

När det handlar om större inköp, som till exempel köp av en lägenhet eller en bil, så brukar man låna pengar från något låneinstitut eller bank. Då kostar det oftast någonting att låna pengarna, eftersom banken måste kunna tjäna pengar på att låna ut dem till dig. Man kan se det som att räntan är priset man får betala för lånet.

Att betala av en låneskuld kallas att amortera och kostnaden för att låna pengar brukar betalas i form av ränta, där du får högre räntekostnader ju mer du lånar. Det finns oftast krav man måste uppfylla för att få låna pengar. Oftast behöver man vara över 20 år, ha en fast inkomst (i form av till exempel en fast anställning) och inte ha några betalningsanmärkningar (dessa får man om man inte betalat sina räkningar i tid).

Det finns olika typer av lån och vi ska här gå igenom de vanligaste typerna.

Banklån

Om man ska köpa en bostadsrätt eller ett hus, så har man oftast inte alla de pengarna själv utan man måste låna en del av pengarna av banken. När det handlar om så här pass stora summor (kan vara flera miljoner kronor) så kan man oftast välja om man vill låna pengar till fast ränta, där man behåller en viss räntesats över ett avtalat antal år, eller en rörlig ränta, där räntan följer det allmänna ränteläget. Man kan välja att låna alla pengarna till antingen fast eller rörlig ränta, eller låna delar av pengarna på olika sätt.


Anders ska låna 500 000 kr av Mattecentrumbanken för att kunna köpa en lägenhet.

Han har bestämt sig för att låna 30 % av pengarna till fast ränta och resterande 70 % till rörlig ränta. Räntesatsen för den fasta delen av lånet är 5,3 % och räntesatsen för den rörliga delen första året är 3,9 %.

Vad blir kostnaden för lånet under det första året, om vi antar att den rörliga räntan ligger still under året?

Vi börjar med att ta reda på hur många kronor Anders har lånat med varje räntesats:

$$fast\;ränta:0,30\cdot 500\ 000=150\ 000\\rörlig\;ränta: 0,70\cdot 500\ 000=350\ 000$$

Till den fasta räntan på 5,3 % har han alltså lånat 150 000 kr och till den rörliga räntan på 3,9 % har han lånat 350 000 kr.

För att få den totala räntekostnaden under det första året, räknar vi ut vad räntekostnaden blir för varje lånedel var för sig och adderar sedan dessa delar för att få den totala kostnaden.

Vi börjar med den fasta delen av lånet: Anders hade lånat 150 000 till 5,3 % ränta. Det ger under det första året en räntekostnad på

$$150\ 000\cdot 0,053= 7950\;kr$$

Den rörliga delen av lånet som var på 350 000 kr var belånade till en ränta på 3,9 %. Det ger under det första året en räntekostnad på

$$350\ 000\cdot 0,039= 13\ 650\;kr$$

Totalt får då Anders räntekostnader under det första året på

$$7950+13\ 650=21\ 600\;kr$$

Om Anders nu vill veta hur stor räntekostnad det motsvarar varje månad, är det bara att dividera den totala räntekostnaden med antalet månader på ett år, för att få fram månadskostnaden för lånet:

$$\frac{21\ 600}{12}=1800\ kr$$

Det här är enbart kostnaden för att betala räntan på lånet. Vill Anders betala av skulden och på så sätt få lånet att minska över tiden, då måste han betala mer varje månad än de cirka 1 800 kr som utgör hans räntekostnader varje månad. Att betala av lånet kallas att amortera.


Om man vill binda sin rörliga ränta för att få en fast ränta, så ligger den fasta räntesatsen ofta högre än den rörliga räntesatsen. Fördelen med en fast ränta är att om det allmänna ränteläget stiger, så påverkas inte den fasta räntan, utan du kommer att behålla din räntekostnad under avtalets tid. Nackdelen är att om det allmänna ränteläget går ner, det vill säga den rörliga räntan minskar, så får man fortsätta att betala sin fasta ränta tills avtalet löper ut och alltså betala mer. Av den här anledningen brukar man oftast blanda de båda låneformerna när man lånar stora summor.

Rak amortering

När man lånar pengar med rak amortering betyder det att man amorterar av samma summa på lånet varje månad och utöver det betala räntekostnaden på det som är kvar på lånet. Eftersom skulden minskar varje månad genom amorteringen, så minskar räntekostnaden varje månad och månadskostnaden minskar därför varje månad för låntagaren. Här är en illustration som visar hur lånet är upplagt:


Anders och Anna lånar 100 000 kr hos banken.

De ska amortera 10 000 kr i slutet av varje kvartal (alltså var tredje månad). Räntan på lånet ligger på 4,5 % och betalas samtidigt som amorteringen. Hur mycket ska de betala vid den inbetalning som ska ske efter 12 månader?

Räntekostnaden beräknas på hur mycket som återstår av lånet innan amorteringen det aktuella kvartalet. Därför börjar vi med att beräkna hur mycket som återstår av lånet efter 1 år:

Efter 12 månader har Anders och Anna redan amorterat vid tre tillfällen (vid tre, sex och nio månader) och ska precis betala ränta och amortering för det fjärde kvartalet. Alltså återstår av lånet:

$$(100\;000 - 3 \cdot 10\;000)\;kr= 70\;000\;kr$$

När vi nu vet att lånets storlek under det fjärde kvartalet var 70 000 kr, kan vi beräkna räntekostnaden för det kvartalet (som ju är en fjärdedel av räntesatsen för ett helt år):

$$\frac{70\;000\cdot 0,045}{4}= 787,50\;kr$$

Vad Anna och Anders ska betala det fjärde kvartalet är alltså räntekostnaden plus amorteringen:

$$787,50\;+ 10\;000 = 10\;787,50\;kr$$


Annuitetslån

Ett annuitetslån är ett lån som du betalar tillbaka med exakt samma månadsavgift varje månad. I början av avbetalningstiden består den största delen av kostnaden av räntekostnader, men eftersom du även amorterar av lånet, innebär det att räntekostnaden sedan minskar i takt med avbetalningarna och mot slutet av avbetalningstiden består den största delen av kostnaden av amorteringar. Det innebär att i början minskar skulden långsamt och mot slutet minskar den snabbare. Här är en illustration som beskriver hur sammansättningen av kostnaden för ett annuitetslån kan förändras över tiden:

Ett exempel på ett annuitetslån som många människor stöter på är studielånet. Ett studielån börjar du betala tillbaka på tidigast sex månader efter att du har slutat studera. Det ska betalas tillbaka på maximalt 25 år.

Kreditköp

Överallt i tidningar och reklamutskick möts man av erbjudanden som "köp nu - betala nästa år" eller "köp nu - endast 299 kr i månaden i 24 månader". I dessa fall köper du sakerna på kredit.


Kristian vill köpa en teve som i butiken kostar 37 000 kr.

Han har inte 37 000 kr just nu, men får veta att han kan få köpa den på räntefri avbetalning (kredit) och dela upp kostnaden på 24 månader. Uppläggningsavgiften (en engångsavgift) för att få handla på avbetalning är 275 kr och sen tillkommer på varje räkning en aviavgift på 25 kr.

Kristian undrar då vad kostnaden kommer att bli, dels per månad och dels totalt, om han väljer att nappa på erbjudandet.

Teven ska betalas över 24 månader. Det innebär att vi kan slå ut det totala priset (37 000 kr) på 24 månader och vi får då:

$$\frac{37\;000}{24}\approx 1542\;kr$$

Till den här kostnaden kommer också aviavgiften varje månad på 25 kr, vilket innebär att Kristian varje månad kommer att få betala

$$1542 + 25 = 1567\;kr$$

Totalt kommer Kristian att göra 24 inbetalningar, där varje inbetalning kostar 25 kr extra i aviavgift, och till det tillkom uppläggningsavgiften på 275 kr, vilket innebär att enbart dessa avgifter kommer att kosta Kristian

$$25 \cdot 24 + 275 = 875\;kr$$

Därför kommer den totala kostnaden för Kristians teveköp att bli 875 kr högre om han väljer att betala på avbetalning istället för att betala hela summan direkt - totalt får han då betala 37 875 kr under den aktuella 2-årsperioden.


Videolektioner

Här går vi igenom amortering och lån och hur vi räknar med det.

Här kommer vi titta lite närmare på hur mycket det kostar att ta ett sms-lån.

Har du en fråga du vill ställa om Lån? Ställ den på Pluggakuten.se!
Har du kommentarer till materialet på den här sidan? Mejla feedback@matteboken.se!