Statistik handlar om att samla information och sedan presentera
den på ett sätt så att vi förstår något som vi inte hade förstått
annars. Ett vanligt sätt är diagram. Det finns många olika typer av
diagram. De flesta kan ge samma information, men i lite olika form.
Bland de vanligaste diagrammen hör stapeldiagram, linjediagram och
cirkeldiagram. Följande diagram visar vad 1000 personer svarade på
en enkät.
Cirkeldiagram
Cirkeldiagram används oftast för att redovisa hur något har
fördelats.
Stapeldiagram
I detta så kallade stapeldiagram redovisas samma undersökning,
men här har även det procentuella förhållandet angivits:
I stapeldiagram redovisas data, som inte består av tal,
som exempelvis här då datan består av ja/nej/vet ej.
Linjediagram
I följande linjediagram så kan vi se hur många mål tre lag
gjorde i en fotbollsturnering:
Med hjälp av detta diagram är det lätt att överskådligt se hur
det gått för de tre lagen. Rent generellt används linjediagram när
man vill visa hur något förändrats med tiden. I exemplet här ovan
har vi redovisat hur antal mål har varierat med tiden (mätt i
matcher).
Stolpdiagram
Det finns även stolpdiagram, som används i samma syfte
som stapeldiagram, fast med siffror som indata. I följande
stolpdiagram visas hur många olyckor som inträffade på en väg under
en 15 års-period:
Vi kan avläsa att 4 år inträffade det bara en olycka. 4 år
inträffade det 2 olyckor. 2 år inträffade det 3 olyckor. Och så
vidare.
Histogram
Ett histogram används när materialet som ska föras in
har så många olika värden att de behöver delas in i klasser. Om vi
till exempel vill redovisa namnfördelningen i en klass på 30 elever
så skulle vi antagligen inte kunna säga någonting eftersom det
finns en stor sannolikhet att alla barn har olika namn. Om vi
istället delar in namnen i klasser efter vilken begynnelsebokstav
de har så får vi en tydligare bild av situationen.
Videolektionen till det här kapitlet är lösningen på uppgift 8
på nationella provet i matematik A från 2005.