I vardagslivet kan det vara svårt att beräkna exakta värden. Om
du är i affären och vill veta hur mycket matkorgen kommer att kosta
är det krångligt att hålla reda på alla kronor och ören. Då kan det
vara bättre att göra en överslagsräkning för att på ett ungefär vad
det kommer att kosta så att man inte får en chock när man kommer
till kassan.
Addition och subtraktion
Vid addition och subtraktion avrundas värdena till närmaste
tiopotens. Om vi har talet

kan vi avrunda dem till närmaste tiotal och få

Hade vi räknat ut talet direkt så hade vi fått

Vi ser att våra avrundningar har gett ett resultat som är ganska
nära det riktiga svaret.
Vid avrundning avrundar man alltid till en bestämd tiopotens.
Det kan vara tiotal som i exemplet ovan eller hundratal, tusental,
tiondelar, tusendelar osv.
Om vi tar siffran 42 i det ovanståendet exemplet, så är siffran
närmast till höger om den tiopotens man ska avrunda ( i det
här fallet tvåan) till kallas för avrundningsiffra och är
den siffra som bestämmer om vi ska avrunda uppåt eller neråt. Om
avrundningssiffran är 5 eller högre avrundar man uppåt och är den 4
eller lägre avrundar man neråt.
Multiplikation och
division
Vid multiplikation och division gäller samma som för addition
och subtraktion, sett till hur vi avrundar. Här är det dock viktigt
att vi inte avrundar båda talen åt samma håll. Om vi exempelvis har
multiplikationen

och avrundar båda nedåt (som avrundningsreglerna säger) får
vi

Om ett av talen avrundas uppåt får vi istället

Som ligger närmare det rätta svaret

Gällande siffror
Om Anton säger att han har 500 meter till mataffären, betyder
det då att det är exakt 500 m dit? Antagligen är det avrundat och
om vi skulle ta ett måttband och mäta avståndet mellan Antons hem
och mataffären skulle vi kanske få det till 537 m. Det här betyder
inte att Anton ljuger om avståndet till affären. Han har bara
avrundat avståndet till hela hundratal. När Anton säger att det är
500 m till affären så talar det om för oss att affären ligger
någonstans mellan 450 m och 550 m bort (vilket den ju gör). Man
brukar tala om en inbyggd osäkerhet i alla mätningar. Hur exakt du
än mäter någonting så finns det alltid en risk för att du inte har
fått värdet exakt rätt. Måttbandet har hamnat snett eller du
tryckte inte på tidtagaruret precis samtidigt som din kompis
började springa 100 m på löparbanan.
För att tala om hur stor osäkerhet det finns i en mätning brukar
man tala om gällande siffror. Lite förenklat kan man säga att ju
fler siffror man tar med desto mer exakt är ditt svar. Säger Anton
att det är 500 m (en gällande siffra) till affären betyder det som
sagt någonstans mellan 450 och 550 m medan om vi säger att det är
537 m (tre gällande siffror), som vi mätte upp med måttbandet,
betyder det att avståndet när någonstans mellan 536,5 och 537,5m
vilket är ett mycket mer exakt värde.
Följande regler finns för gällande siffror:
|
Regel
|
Exempel
|
|
1-9 är alltid gällande
|
42,85 har fyra gällande siffror
|
|
0 är gällande inuti ett tal
|
42,085 har fyra gällande siffror
|
|
0 är gällande som sista decimal
|
42,850 har fem gällande siffror
|
|
0 är inte gällande i början av ett decimaltal.
|
0,004285 har fyra gällande siffror
|
|
0 kan vara gällande i slutet av ett tal.
|
42000 kan ha två, tre, fyra eller fem gällande siffror.
|
Ett annat skrivsätt för att markera antalet gällande siffror är
grundpotensform. Alla siffror i faktorn före tiopotensen är
gällande.

har tre gällande siffror och

har fyra gällande siffror.