Tidigare har vi som hastigast stött på begreppet
potenser, då vi lärde oss om räkneordning. I
det här avsnittet ska vi gå igenom begreppet potenser och de
räknelagar som vi använder när vi räknar med potenser.
Potens, bas och exponent
Ibland kan man ha matematiska uttryck där man upprepar samma
matematiska räkneoperationer flera gånger om. I sådana lägen kan
det vara bra att kunna skriva detta på ett mer kompakt sätt,
samtidigt som betydelsen av uttryck bevaras.
Till exempel kan man se multiplikation som ett mer kompakt sätt
att uttrycka upprepad addition.

kan vi ju istället skriva som

vilket är enklare.
Det finns en liknande genväg när det gäller multiplikation:

54 utläses som "fem upphöjt till fyra" och betyder
just talet 5 gånger sig självtfyra gånger.
Ett tal skrivet på den här formen kallas för
enpotens. I uttrycket 54 kallas 5:an för
bas och 4:an för exponent.

Det finns ett antalpotenslagar som är bra att komma
ihåg och som talar om för oss hur vi ska räkna med potenser.
Multiplikation av potenser med samma bas
Om vi har två potenser med samma bas och ska multiplicera dessa
potenser, då kan vi skriva det som i följande exempel:

Detta kan också skrivas

och allmänt som

där a ≠ 0.
I ord säger vi att vid multiplikation av potenser adderas
exponenterna om potenserna har gemensam bas.
Division av potenser med samma bas
På motsvarande sätt som vid multiplikation av potenser med samma
bas, kan man skriva en division av två potenser med samma bas som i
följande exempel:

Man kan också skriva detta som

och allmänt som

där a ≠ 0.
I ord säger vi att vid division av potenser subtraheras
exponenterna om potenserna har gemensam bas.
Potens av en potens
Har vi ett potensuttryck och ska beräkna potensen av det, då får
vi en uppställning som kan se ut som i det här exemplet:

Om vi tillämpar regeln om multiplikation av potenser med samma
bas, som vi kom fram till tidigare i det här avsnittet, upprepade
gånger, då får vi

Vi vet att

Därför gäller

Allmänt blir detta

Potens av en produkt
Vi kan också ha potensuttryck som har mer komplicerade baser.
Anta till exempel att basen utgörs av en produkt, så här

där x är något okänt tal.
Hur gör man då?
Eftersom både 5:an och x:et är upphöjt till 2 kan
vi istället skriva uttrycket som

Allmänt gäller att

Potens av en kvot
På ett liknande sätt som i fallet ovan, där basen i en potens
utgjordes av en produkt, kan man beräkna en potens av en kvot. I
dessa fall kan vi ha ett potensuttryck liknande följande
exempel:

Här utgörs potensens bas av kvoten 2x/3, medan potensens
exponent är lika med 3.
Denna potens kan vi, med hjälp av regeln för multiplikation av
bråktal, skriva om som

Vi kan fortsätta att förenkla uttrycket, men nöjer oss så här
och konstaterar att vi kan skriva om en potens av en kvot enligt
följande generella lag (så länge b ≠ 0):

Potenslagar
Nu har vi gått igenom ett antal generella regler som gäller då
vi räknar med potenser, vad vi kallar
potenslagarna.
Låt oss sammanfatta vad vi kommit fram till hittills:
|

|
Multiplikation av potenser
|
|

|
Division av potenser
|
|

|
Potens av en potens
|
|

|
Potens av en produkt
|
|

|
Potens av en kvot
|
Potenser med negativa exponenter
Om vi har bråket

och vill förenkla det, får vi genom regeln för division av
potenser med gemensam bas att

Vi kan även se det som

Det här innebär att följande samband gäller:

I det allmänna fallet kan vi skriva detta som

där a ≠ 0.
Potenser med exponenten noll
Vi vet att

Men vi vet också att

Alltså måste detta innebära att

Allmänt blir detta

och med ord att om exponenten är noll är potensen lika med 1,
och detta gäller så länge a ≠ 0.
Räkneordning med potenser
Som vi nämnde i början av det här avsnittet, påverkas räkneordningen
av om ett uttryck innehåller potenser.
Prioriteringsreglerna (räkneordningen) med potenser inkluderade,
lyder nu:
- Parenteser
- Potenser
- Multiplikation och division
- Addition och subtraktion
Har vi till exempel följande uttryck

så beräknar vi först uttrycket inom parentesen, sedan potenser,
därefter multiplikation och division, och sist addition och
subtraktion.
Att beräkna en parentes innebär att vi tillämpar räkneordningen
på parentesuttrycket separat:

När vi nu är klara med att beräkna uttrycket inom parentesen,
ser vi att det återstående uttrycket inte innehåller några fler
parenteser och inte heller några potenser, så vi tar oss an
multiplikation och division härnäst:

I sista steget genomför vi den återstående additionen och
får
