Vi har tidigare konstaterat att man allmänt kan skriva en andragradsekvation på formen

där a, b och c är
konstanter, och a ≠ 0.
I de föregående avsnitten har vi löst icke-fullständiga
andragradsekvationer, alltså sådana fall av andragradsekvationer
som antingen har saknat en x-term av första graden
(det vill säga har haft konstanten b = 0, vad vi
kallat enkla andragradsekvationer
eller saknat en konstantterm (c = 0, vilka vi löste
genom att skriva vänsterledet i faktorform och sedan använda nollproduktsmetoden.
Men dessa fall har bara varit specialfall. Hur gör vi i det
allmänna fallet, då varken a, b eller
c har värdet noll? Det är detta allmänna fall som vi
nu ska ta oss an och det gör vi med hjälp av
kvadratkomplettering, en viktig metod som kommer att
leda fram till pq-formeln, en mycket användbar
metod som vi kommer att använda framöver då vi ska lösa
andragradsekvationer.
Ett exempel på en fullständig andragradsekvation som vi vill
kunna lösa algebraiskt är följande:

För att lösa denna med hjälp av kvadratkomplettering börjar vi
med att se till att koefficienten framför
x2-termen blir lika med 1. Detta gör vi
genom att dividera hela ekvationen med 3.
Vi får då

Nu har vi andragradsekvationen skriven på en form som vi allmänt
kan uttrycka så här:

där p och q är reella tal.
När vi väl har andragradsekvationen skriven på denna form kan vi
i nästa steg skriva om ekvationen så att det vänstra ledet bildar
ett kvadrerat uttryck där variabeln ingår.
Vi börjar med att flytta över konstanttermen till ekvationens
högra sida, vilket i vårt exempel blir:

Härnäst vill vi hitta ett tal d sådant att vi kan
addera det till ekvationens båda sidor och därigenom kan skriva om
det vänstra ledet som ett kvadrerat uttryck:

Vilket är detta tal d som gör detta möjligt? Det
beror på vilket värde vi har framför x-termen i
ekvationen.
Om vi repeterar andra kvadreringsregeln, så minns vi att
den generellt kan skrivas som

Vi jämför denna likhet, term för term, med hur vi vill kunna
skriva vår ekvation:

Nu kan vi se att talet a i kvadreringsregeln
motsvaras av x i vårt exempel. Vi kan också se att
b måste vara lika med 1 i vårt exempel. Om
b2 ska vara lika med d, då
får vi d = 12 = 1. Det tal d
som vi ska addera är därför i vårt exempel lika med 1.
Därför kan vi nu skriva om vår ekvation på följande sätt:

Det var hit vi ville komma, för vad vi har nu är nämligen en
ekvation som vi kan lösa genom att dra roten ur båda leden och
sedan lösa ut x. Genom att kvadratkomplettera har vi
alltså lyckats skriva om vår andragradsekvation på en form som vi
redan har metoder för att lösa.
Vi drar roten ur vänster och höger led, och får följande
lösningar:

Vi fick två reella lösningar till den ursprungliga
andragradsekvationen: x1 = 3 och
x2 = -1.
I det här exemplet skrev vi om vår andragradsekvation så att vi
kunde använda den andra kvadreringsregeln. Anledningen
till att vi använde just denna kvadreringsregel är att vi hade en
negativ term, -2x, i vänsterledet. Hade vi istället
haft en positiv term, till exempel 2x, i vänsterledet,
då hade vi använt oss av den första kvadreringsregeln och bildat
ett uttryck liknande

Vi räknar ett ytterligare exempel där vi löser en
andragradsekvation med hjälp av kvadratkomplettering:

Andragradsekvationen står redan skriven på den önskade
formen

så vi behöver inte dividera ekvationen med något i det här
läget.
På samma sätt som i det tidigare exemplet börjar vi med att
flytta över konstanttermen till det högra ledet, vilket vi gör
genom att addera 5 till båda leden:

Nu är det dags att hitta det tal som vi ska addera till
ekvationen för att få till en kvadrat i det vänstra ledet.
Eftersom variabeltermen 4x har en positiv
koefficient (4) ska vi använda oss av den första kvadreringsregeln
för att försöka få till ett kvadrerat uttryck i det vänstra ledet
enligt

Om a återigen är lika med x, får vi
enligt första kvadreringsregeln

Den andra termen i vårt exempel, 4x, ska därför
vara lika med 2bx, vilket vi löser för att få ut
b:

Med b = 2 kan vi skriva om vår andragradsekvation
genom att lägga till b2 i båda leden och
sedan skriva om vänstra ledet till det kvadrerade uttrycket vi
önskade:

Nu har vi en ekvation som vi kan lösa genom att dra roten ur
båda leden och sedan lösa ut x:et, vilket vi gör:

Vi kom alltså fram till två reella lösningar till den
ursprungliga andragradsekvationen: x1 = 1
och x2 = -5.
I det här avsnittet såg vi exempel på hur man kan lösa
andragradsekvationer med hjälp av kvadratkomplettering. I nästa
avsnitt ska vi lära oss hur man kan lösa andragradsekvationer genom
en liknande metod, pq-formeln. pq-formeln är en
mycket användbar metod för lösning av andragradsekvationer, som
innebär en generalisering av de lösningssteg som vi har använt oss
av i det här avsnittet.