En polynomfunktion är en slags matematisk modell som kan
beskriva situationer. Till exempel så kan man beskriva hastigheten
på en boll som släpps med polynomfunktionen:

Hastigheten (v) är lika med 9.81 (tyngdaccelerationen)
multiplicerat med tiden (t).
Denna sorts polynom kallas förstagradspolynom.
På samma sätt kan man skriva ett andra, tredje,
fjärdegradspolynom osv:
Exempel på andragradspolynom

Exempel på tredjegradspolynom

Exempel på fjärdegradspolynom

Ett polynom är alltså en summa av termer där det finns både
variabeltermer och konstanttermer. I vårt fjärdegradspolynom
så har vi variabeltermerna: x4, -2x2 och 5x.
Konstanttermen är 3.
För att förenkla så brukar man kalla polynomet för tex p(x). Det
utläses "p av x".

Vill vi räkna ut hur mycket p är för x=3 så skriver man
p(3):

Inom all matematik så finns det massor av lagar, här kommer
lagarna som vi måste följa när vi räknar med polynom:
Ordningen i en produkt och i addition får byta plats utan att
det påverkar resultatet:

Dessa lagar kallas för de kommutativa lagarna.
Additioner och multiplikationer kan genomföras i vilken ordning
som helst utan att det påverkar resultatet:


Dessa lagar kallas de associativa lagarna.
Om vi har ett tal utanför en parantes så kan vi multiplicera in
detta tal:

Detta är den distributiva lagen.
Det finns även lagar för hur vi ska hantera parenteser, om det
är ett plustecken framför så kan vi ta bort parentesen men om det
är ett minustecken framför så måste vi byta tecken på alla termer
innanför parentesen:


Om man ska multiplicera ihop två parenteser så ska varje term i
den ena parentesen multipliceras med varje term i den andra
parentesen:

Det har skapats regler för att underlätta multiplikation av
parenteser:

Denna regel kallas för konjugatregeln.