Hittills har vi studerat hur nolltegradspolynom (y=a) och
förstagradspolynom (y=ax+b) ser ut grafiskt. Vi ska nu studera hur
ett andragradspolynom ser ut i ett koordinatsystem.
Vi ska börja med följande funktion:

För att förstå hur funktioner av detta slag ser ut som graf så
skapar vi först en värdetabell:
x
|
f(x)
|
-3
|
9
|
-2
|
4
|
-1
|
1
|
0
|
0
|
1
|
1
|
2
|
4
|
3
|
9
|
Sedan sätter vi in koordinaterna i ett koordinatsystem:

Det ser ut som att ekvationen bildar en symmetrisk u-formad
kurva, som skär genom origo. Detta är helt rätt. Hade vi valt att
sätta in fler koordinater hade vi fått en jämnare kurva och inte så
kantig. Kurvan ser ut enligt följande figur:

Eftersom x2 har en positiv koefficient (Här är
koefficienten 1) får kurvan ett minimivärde (Här i punkten
(0,0) ). Nästa funktion:


Om x2 har en negativ koefficient (Här är
koefficienten -1) blir kurvan spegelvänd, och får en
maximipunkt (Här i punkten (0,0) ).
Alla andragradspolynom har form av en parabel. Men
parablarnas "bredder" och placeringar i koordinatsystemet skiljer
dem åt.
Exempel på andragradsfunktioner:

Vi har tidigare sett att en andragradsekvation har 2 rötter, 1 rot
eller ingen rot alls. Detta blir förtydligat om vi nu även kan
studera funktionerna grafiskt.
I en vanlig andragradsekvation med två rötter kan vi tydligt se
noll-värdena (De punkter på x-axeln då y=0, det vill säga de värden
som vi räknar ut när vi löser en ekvation):



Vi kan även se om en ekvation bara har en rot:


Eftersom kurvan tangerar x-axeln, så finns det bara en punkt på
kurvan då y=0. Här ser vi att nollstället är x = 1. Detta kan
kontrolleras algebraiskt:

Slutligen ska vi illustrera hur en funktion utan rötter ser ut
grafiskt:


Vi kan tydligt se att kurvan inte skär x-axeln alls. Det finns
inget nollvärde (där y = 0). Det saknas reell lösning.
