Händelser kan delas upp i två grupper,
oberoende- och beroende händelser.
Oberoende händelser
Att singla en slant flera gånger är exempel på
oberoende händelser. Vad vi får när vi singlar en slant en andra
gång påverkas inte av vad vi fick första gången. Vi kommer
fortfarande att ha ett gynnsamt utfall och två möjliga utfall. Ett
annat exempel på oberoende händelser är tärningskast.
Sannolikheten för att få en femma när man
kastar tärning är

eftersom antalet gynnsamma utfall är 1 (få en
femma) och antalet möjliga utfall är 6 (få en 1, 2, 3, 4,5 eller
6).
Sannolikheten för att få en sexa är

Vad är då sannolikheten för att först få en
femma och sedan en sexa? För att få fram detta multiplicerar vi de
redan givna sannolikheterna med varandra. Vi gör detta för att
sannolikheten för att först få en femma är 1/6 och i 1/6 av dessa
fall kommer nästa tärning visa en sexa.

Allmänt kan vi skriva att, om två händelser A on
B är oberoende, så gäller det att

Beroende händelser
Till skillnad mot en oberoende händelse så
påverkas en beroende händelse av vad som hände innan. Ett exempel
på beroende händelser är om man ska dra ett kort ur en kortlek och
sedan inte lägga tillbaka det tagna kortet.
I en vanlig kortlek finns det 52 kort och 4
stycken av varje. Sannlikheten att dra en 5:a ur en kortlek blir
då

eftersom antalet gynnsamma utfall är 4 (antalet femmor i
kortleken) och antalet möjliga utfall är 52 (antalet kort i
kortleken).
Om vi sedan vill beräkna sannolikheten för att dra ytterligare
en femma från kortleken så måste vi ta hänsyn till att antalet
gynnsamma och möjliga utfall nu är ändrats. Om vi lyckades dra en
femma första gången så finns det ju bara 3 femmor kvar och bara 51
kort kvar i leken. Sannolikheten för att få en femma till är
alltså

Precis som för oberoende händelser, multiplicerar vi
sannolikheterna för att få fram sannolikheten för att först få en
femma, och sedan en femma till, och får då
