I de allra flesta situationer vet man inte vad
som kommer att hända härnäst. Men med hjälp av sannolikhetsära kan
man många gånger gissa sig till vad som borde hända. Till exempel
om man singlar slant så vet man inte om man kommer att få krona
eller klave, men man vet att man sannolikt kommer få antingen det
ena eller det andra och att i hälften av fallen borde man få klave
och i hälften av fallen borde man få krona.

Man säger då att sannolikheten för att få
exempelvis klave är 0,5, 1/2 eller 50 % (och detsamma gäller för
krona).
Sannolikheten av något brukar betecknas med P
som i det engelska ordet för sannolikhet Probability. De innan
beskrivna sannolikheterna skrivs då:

och

Sannolikhetsfördelning
Man räknar ut sannolikheten som en händelse, H,
som

Det är den här formeln som vi har använt för att
beräkna sannolikheterna for krona och klave här ovanför. Vi hade
två möjliga utfall (krona eller klave) och ett gynnsamt utfall
(klave) vilket gav:

Om vi vill veta hur stor sannolikhet det är att
vinna i ett lotteri så får vi antalet gynnsamma utfall som antalet
vinstlotter i lotteriet och antalet möjliga utfall som totalt antal
lotter i lotteriet.

Olika skrivsätt
Sannolikhet kan skrivas på tre olika sätt:
I bråkform

I decimalform

Och i procentform

Sannolikhetsintervall
Sannolikheten för en händelse är alltid mellan 0
(0 %) och 1 (100 %). Om sannolikheten är 0 innebär det att
händelsen är omöjlig till exempel slå en sjua på en vanlig
sex-sidig tärning. Om sannolikheten är 1 innebär det att händelsen
alltid kommer att inträffa till exempel att efter 1 januari så
kommer 2 januari. Sannolikheten för att få något av alla möjliga
utfall är 1 till exempel är sannolikheten 1 för att få antingen
krona eller klave när man singlar en slant.