Tabeller och diagram

Läs mer om vad man ska tänka på när man ska göra en statistisk undersökning här.

Säg att vi har gjort en statistisk undersökning i en klass på 20 elever där vi frågat hur många gånger de har gått på bio den senaste månaden. Vi fick svaren att 5 personer har gått på bio 0 gånger, 3 personer har gått på bio 1 gång, 4 personer har gått på bio 2 gånger, 2 personer har gått på bio 3 gånger, 5 personer har gått på bio 4 gånger och att 1 person har gått på bio 5 gånger.

Ganska snabbt inser vi att det här lätt blir oöverskådligt att presentera resultaten av en undersökning som vi gjort här ovan och det är svårt att få en överblick över situationen.Ett bra sätt för att få bättre överblick över sina resultat är att samla dem i en frekvenstabell.

Frekvenstabell

En frekvenstabell brukar bestå av tre kolumner.

I den första kolumnen samlar man alla kategorier som man har. I vårt exempel med skolklassens biobesök så har vi antalet biobesök som kategorier.

Nästa kolumn kallas för avprickning och här prickar man av hur många poster man har i varje kategori, dvs hur många i klassen som gått på bio 0 gånger, 1 gång, 2 gånger och så vidare.

I den tredje kolumnen presenteras frekvensen. Frekvensen är ett mått på hur många gånger någonting hänt och visar i princip samma sak som avprickningen, men med siffror istället för sträck.

Sammanställer vi svaren från undersökningen här ovan får vi följande frekvenstabell.

Det här är ett tydligare sätt att beräkna resultaten. För att göra resultaten ännu tydligare kan man presentera dem i ett diagram. Det finns olika typer av diagram. Här går vi igenom några varianter.

Stolpdiagram och stapeldiagram

Ett stolpdiagram består av två axlar. På den horisontella axeln har vi våra olika svarsalternativ (i det här fallet antalet biobesök under en månad) och på den vertikala axeln har vi frekvensen.

Stolpdiagram är en variant av ett stapeldiagram, men där vi alltid har siffror på den horisontella axeln.

Ett stapeldiagram behöver inte nödvändigtvis ha siffror på den horisontella axeln. Ställer vi frågan till 1000 personer om de har tänkt gå på bio den närmaste månaden så kan vi illustrera resultaten i ett stapeldiagram.

Cirkeldiagram

Vill man visa fördelningen av något använder man ett cirkeldiagram. I ett cirkeldiagram delar man in en cirkel i cirkelsektorer där varje cirkelsektor är en lika stor andel av cirkeln som den gruppen är i undersökningen.

För att rita upp ett cirkeldiagram över skolklassens biobesök så måste vi börja med att räkna ut den relativa frekvensen av alla de olika svarsalternativen. Den relativa frekvensen är densamma som frekvensen för ett visst svarsalternativ delat med totala antalet svarande.

För att få storleken på varje cirkelsektor så delar vi den relativa frekvensen med 360° för att få medelpunktvinkelns storlek. Sen är det bara att rita upp cirkeldiagrammet.

Linjediagram

Om man vill visa hur något har varierat med tiden så brukar man använda ett linjediagram. Ett linjediagram har två axlar. På den horisontella axeln har man tiden och på den vertikala axeln det man mäter.

För att rita upp ett linjediagram prickar man in de mätvärden man har och drar ett streck emellan. Ett linjediagram kan ses som en graf. I diagrammet här nedanför får vi se antalet mål som tre fotbollslag gjort under ett par matcher.