Troligen har du även
tidigare stött på de fyra räknesätten addition, subtraktion,
multiplikation och division. Här kommer vi främst repetera. Ett
annat ord för räknesätt är operation.
I videolektionen
längre ner visar vi hur man gör skriftliga uppställningar för varje
räknesätt.
Addition
Addition betecknas med
ett plustecken +.

I exemplet ovan kallas
a och b för termer och c för summa. Exempelvis kan vi ha
additionen

Där är alltså 7 och 5
två termer och 12 summan av de två.
Det spelar ingen roll
i vilken ordning addition utförs; resultatet blir detsamma. Detta
beror på att addition är en kommutativ operation.

Subtraktion
Subtraktion betecknas
med ett minustecken -.

I exemplet ovan kallas
a och b för termer och c för differens eller skillnad. Exempelvis
kan vi ha subtraktionen

Sju och fem är alltså
termer och två deras differens.
Det spelar stor roll i
vilken ordning talen tas. 7-5 är inte detsamma som 5-7.

Subtraktion är
motsatsen (den inversa operationen)
till addition. Det betyder att om du har ett tal och adderar ett
annat

och sedan subtraherar
samma tal som det du adderade, så får du det ursprungliga talet
tillbaka.

Multiplikation
Multiplikation kan
betecknas på många olika sätt, men det vanligaste i Sverige, är en
liten, centrerad, prick •.

a och b kallas för
faktorer och c för produkt. Exempelvis kan vi ha
multiplikationen

Fem och sju är då
faktorer och 35 deras produkt.
Det spelar ingen roll
i vilken ordning multiplikationen utförs; resultatet blir detsamma.
Det beror på att multiplikation är en kommutativ operation.
|
|
0
|
1
|
2
|
3
|
4
|
5
|
6
|
7
|
8
|
9
|
10
|
|
0
|
0
|
0
|
0
|
0
|
0
|
0
|
0
|
0
|
0
|
0
|
0
|
|
1
|
0
|
1
|
2
|
3
|
4
|
5
|
6
|
7
|
8
|
9
|
10
|
|
2
|
0
|
2
|
4
|
6
|
8
|
10
|
12
|
14
|
16
|
18
|
20
|
|
3
|
0
|
3
|
6
|
9
|
12
|
15
|
18
|
21
|
24
|
27
|
30
|
|
4
|
0
|
4
|
8
|
12
|
16
|
20
|
24
|
28
|
32
|
36
|
40
|
|
5
|
0
|
5
|
10
|
15
|
20
|
25
|
30
|
35
|
40
|
45
|
50
|
|
6
|
0
|
6
|
12
|
18
|
24
|
30
|
36
|
42
|
48
|
54
|
60
|
|
7
|
0
|
7
|
14
|
21
|
28
|
35
|
42
|
49
|
56
|
63
|
70
|
|
8
|
0
|
8
|
16
|
24
|
32
|
40
|
48
|
56
|
64
|
72
|
80
|
|
9
|
0
|
9
|
18
|
27
|
36
|
45
|
54
|
63
|
72
|
81
|
90
|
|
10
|
0
|
10
|
20
|
30
|
40
|
50
|
60
|
70
|
80
|
90
|
100
|
Division
Även division kan
betecknas på olika sätt. I Sverige används oftast ett horisontellt
bråkstreck ― eller ett snett bråkstreck /.

a kallas för täljare,
b för nämnare och c för kvot. Strecket som skiljer a och b åt är
bråkstrecket. Ett sätt att komma ihåg vilken som är täljaren och
vilken som är nämnaren, är att tänka på att täljare börjar på t,
precis som ordet tak, och alltså ska täljearen precis som taket
vara högst upp. Nämnaren börjar på n, precis om ordet nere, och
alltså ska nämnaren vara där nere.
Det man gör i en
division är helt enkelt att räkna ut hur många gånger nämnaren ryms
i täljaren, och svaret man får kallar man för kvot.

35 är täljare, 7
nämnare och 5 är kvoten av dem två.
Det spelar stor roll i
vilken ordning siffrorna i en division står för resultaten kan bli
väldigt olika. 35/7 och 7/35 ger inte samma kvot.


Division är motsatsen
(den inversa operationen) till multiplikation. Det betyder att om
du har ett tal och multiplicerar det med ett annat tal till
exempel

och sedan dividerar
produkten du får med talet du multiplicerade med, så får du det
ursprungliga talet tillbaka.

(Äldre benämningar
för täljare och nämnare är dividend och divisor.)