För att förklara begreppet variabel är det nästan enklast att
använda ett exempel.
En bokklubb har en medlemsavgift på 100 kronor och utöver det
kostar varje bok man beställer 20 kronor. Om vi ställer upp en
lista hur mycket det kostar att köpa ett antal böcker, skulle det
kunna se ut så här:
|
Antal böcker
|
Kostnad (kr)
|
|
1
|
100 + 20 ∙ 1 = 120
|
|
2
|
100 + 20 ∙ 2 = 140
|
|
3
|
100 + 20 ∙ 3 = 160
|
|
4
|
100 + 20 ∙ 4 = 180
|
|
5
|
100 + 20 ∙ 5 = 200
|
|
6
|
100 + 20 ∙ 6 = 220
|
|
x
|
100 + 20 ∙ x = 100 + 20x
|
Vi har en fast kostnad, medlemsavgiften på 100 kronor, samt en
kostnad som varierar med antalet böcker man beställer. För att
skapa ett uttryck som kan beskriva vad det kostar oavsett vilket
antal böcker vi beställer, ersätter vi antalet beställda böcker med
x.
Bokstaven x är då en variabel eftersom den varierar.
Medlemsavgiften på 100 kronor förändras inte och kallas därför för
en konstant. Kostnaden för ett godtyckligt antal böcker är

vilket kallas ett uttryck. Ett utryck som innehåller minst en
variabel kallas för ett algebraiskt uttryck. Uttryck som bara
innehåller siffror kallas för numeriska uttryck, som

Ett multiplikationstecken mellan en variabel och en siffra kan
tas bort, så

Om vi vill veta vad exempelvis 25 böcker kostar ersätter vi x
med 25:

Allt vad vi kan göra med numeriska uttryck kan vi även göra med
algebraiska.