Tolka diagram

Som vi såg i det förra avsnittet handlar statistik om att samla in data och information, analysera den och sedan presentera den på ett sätt som gör att vi lättare kan ta till oss informationen.

Ett vanligt sätt att åskådliggöra information är genom användning av diagram. Det finns många olika typer av diagram. De flesta kan ge återge samma information, men i lite olika form. Vilken typ av diagram man väljer att använda beror på vad det är man vill visa med hjälp av diagrammet.

Bland de vanligaste typerna av diagram är cirkeldiagram, linjediagram, stapeldiagram, stolpdiagram och histogram.

Cirkeldiagram

Följande diagram, som är ett cirkeldiagram, visar vad 1000 personer svarade på en enkät.

Tolka _diagram _01

Cirkeldiagram används oftast för att redovisa hur stor andel av det hela som olika värden utgör. Till exempel kan det röra sig om hur stor andel av rösterna olika politiska partier har fått i ett val.

Linjediagram

I följande linjediagram kan vi se hur många mål tre olika lag gjorde i en fotbollsturnering:

2.3

Längs x-axeln i detta exempeldiagram har vi de matcher som har spelats och längs y-axeln ser vi hur många mål som laget har gjort. Där linjerna börjar längst till vänster i diagrammet ser vi antalet mål laget gjort i dess första match, medan vi längst till höger kan se antalet mål laget gjort i lagets sista match i turneringen.

Med hjälp av detta diagram är det lätt att överskådligt se hur det gått för de tre lagen i de matcher de spelat i turneringen. Generellt används linjediagram när man vill visa hur något förändrats över tiden. I exemplet här ovan har vi redovisat hur antal mål har varierat med tiden (mätt i matcher) för de olika lagen.

Ett annat exempel på användning av linjediagram är om man vill redovisa politiska partiers stöd i en serie opinionsundersökningar - då kan man lättare se hur stödet har varierat över tiden, vilket kan vara intressant eftersom man då till exempel kan få en uppfattning om hur det kan komma att gå i nästa val.

Stapeldiagram

I följande stapeldiagram redovisas svaren från samma enkätundersökning som i delavsnittet ovan, men i det här fallet har även det procentuella förhållandet angivits:

2.2

I stapeldiagram redovisas data, som inte består av tal, som exempelvis här då våra svarsalternativ består av ja, nej, och vet ej.

Stolpdiagram

En annan typ av diagram är stolpdiagram, som används i samma syfte som stapeldiagram, fast med siffror som indata. Stolpdiagram visar frekvens hos olika värden, det vill säga hur vanligt förekommande de olika värdena är i resultatet av en undersökning.

I följande stolpdiagram visas hur vanligt det var att ett visst antal olyckor inträffade under ett år längs en viss vägsträcka mätt under en 15-årsperiod:

2.4

Vi kan avläsa att under fyra av åren inträffade det bara en olycka, att det under fyra av åren inträffade två olyckor, att det under två av år inträffade tre olyckor, och så vidare.

Histogram

Ett diagram av typen histogram används när materialet som ska åskådliggöras har så många olika värden att de behöver delas in i klasser. I ett histogram redovisas data som består av siffror.

Som exempel ska vi åskådliggöra ett histogram som visar åldern på en arbetsplats, där 20 personer arbeta. Ålderfördelningen är följande:

23, 25, 25, 28, 33, 38, 42, 48, 26, 31, 32, 38, 53, 51, 44, 45, 26, 37, 42 och 35.

Vilket resulterar i följande histogram

Tolka diagram - Histogram

x-axeln visar klasserna och vilka värden de innehåller, y-axeln visar antalet i vaje klass. I detta exempel kan histogrammets utseende bli olika, beroende på vilka intervall vi väljer att dela in klasserna i.

Videolektioner

Här går vi igenom cirkeldiagram.

Här går vi igenom linjediagram.

Här går vi igenom stapeldiagram.

Här går vi igenom histogram.

Här går vi igenom vilseledande statistik.

Här fortsätter vi prata om vilseledande statistik med ett ytterligare exempel.

Har du en fråga du vill ställa om Tolka diagram? Ställ den på Pluggakuten.se!
Har du kommentarer till materialet på den här sidan? Mejla feedback@matteboken.se!