Diagram, tabeller och kartor

Vi kollar i diagrammet och noterar att det är de grå staplarna som motsvarar importen. Vi vill nu hitta den stapel som är längst vilket motsvarar den varugrupp med störst importvärde. Varugruppen “Elektrovaror, datorer” är den varugrupp som har störst importvärde med ett värde på 158 miljarder kr.

Vi vet att det totala importvärdet i Sverige är 1 040 enligt frågan. Vi vill då räkna ut andelen av “Elektrovaror, datorer”s värde mot det totala värdet, dvs $$\frac{158}{1040}\approx 0,15=15\%$$ Vilket motsvara svaret C.

Svar: C

Vi börjar med att notera att de svarta staplarna i diagrammet motsvarar exportvärdet och de grå staplarna motsvarar importvärdet. Vi vill hitta skillnaden i importvärdet och exportvärdet för varugrupperna “Mineraliska bränslen”, “Järn och metall” och “Malm, metallskrot”. Vi gör det genom att hitta skillnaden i varje varugrupp och sedan summera ihop skillnaderna.

Mineraliska bränslen: 
Import: 145
Export: 84
Skillnad: 145 - 84 = 61

Järn och Malm:
Import: 78
Export: 101
Skillnad: 78 - 101 = -23

Malm, metallskrot:
Import: 13
Export: 28
Skillnad: 13 - 28 = -15

Nu summerar vi alla skillnader för att få den totala skillnaden. $$61 - 23 - 15 = 23$$ Alltså är importvärdet 23 miljarder kr större än exportvärdet för dessa varugrupper och svaret är därav A.

Svar: A

Vi kollar varje varugrupp var för sig för att se vilken varugrupp som uppfyller att exportvärdet är \(60\%\) av importvärdet. Eftersom det kommer bli en jobbig huvudräkning att räkna ut procentsatserna kollar vi istället på längden av staplarna i diagrammet och gör en visuell uppskattning. Då vi vill att exportvärdet ska vara \(60\%\) av importvärdet vill vi hitta den varugruppen där den svarta stapeln är lite mer än hälften av den grå stapeln.

A) Elektrovaror, datorer: Den svarta stapeln är bara lite mindre än den grå stapeln, alltså ganska mycket mer än hälften av den grå stapeln. Alltså måste den vara mer än \(60\%\).

B) Övriga verkstadsprodukter: Den svarta stapeln är längre än den grå stapeln. Alltså måste exportvärdet vara mer än importvärdet och därför större än \(100\%\) vilket är större än \(60\%\).

C) Tekovaror och skor: Den svarta stapeln är mindre än hälften så lång som den grå stapeln. Vi gör en kontrollräkning för att se att vi inte har sett fel. Den svarta stapeln visar värdet 16 och den grå stapeln visar 37. Vi får alltså att andelen är $$\frac{16}{37}\approx \frac{16}{40}=\frac{4}{10}=0,4=40\%$$ Alltså är den för liten och lägre än \(60\%\).

D) Livsmedel: Den svarta stapeln är ungefär två tredjedelar av den gråa stapeln vilket är lite mer än hälften och verkar vara vår bästa kandidat. För att vara säker på att det är rätt gör en kontrollräkning. Den svarta stapeln visar värdet 62 och den gråa stapeln visar 105. Vi får alltså att andelen är $$\frac{62}{105}\approx \frac{60}{100}=0,6=60\%$$ Alltså måste D vara rätt svar.

Svar: D

Vi vill hitta hur stor skillnaden mellan det totala antalet biografer i Norden år 2010 och år 2016. Vi hittar antalet biografer i vardera land i Norden för varje år i den översta tabellen. För att göra huvudräkningen så enkel som möjligt tar vi skillnaden mellan 2016 och 2010 för varje år var för sig och summerar sedan ihop skillnaderna.

Då får vi:
Danmark: 162 - 163 = -1
Färöarna: 2 - 2 = 0
Grönland: 3 - 3 = 0
Finland: 172 - 168  = 4
Island: 18 - 15 = 3
Norge: 210 - 202 = 8
Sverige: 489 - 418 = 71.

Summerar vi nu skillnaderna får vi $$-1 + 0 + 0 + 4 + 3 + 8 + 71 = 70 + 15 = 85$$ Alltså får vi att skillnaden är 85 och rätt svar är C.

Svar: C

Se under “biografer”, kolumn “Sverige”. Sverige hade flest biografer år 2010, med 489 biografer. 
Se sedan under “platser”, rad 2010, kolumn Sverige. Där ser man att Sverige hade 129 969 platser totalt. 
För att beräkna genomsnittliga platser per biograf, dela antal platser i hela landet med antal biografer: \( \frac{129\;969}{489}\). För att göra det snabbare/enklare, avrunda til $$\frac{130\;000}{500} = \frac{1\;300}{5} = 260$$
Närmsta svarsalternativet är 266, alltså D. 

Svar: D

Se i kartan och hitta orten som har både “—”(normalspårig järnväg), och “=”(smalspårig järnväg, som i första hand bör breddas).
För att göra det enklare, leta efter orten i svarsalternativen i kartan, och se vilka järnvägar som går från den orten.
Lidköping har “=”, “—”(smalspårig järnväg, som tills vidare kan bibehållas oförändrad), och “- - -”. Alltså svaret är inte Lidköping.
Mariestad har “=”, och beteckningen för “smalspårig järnväg, som bör breddas av militära skäl. Alltså är svaret inte Mariestad heller.
Moholm har “—”, och “=”, vilket vi letar efter.
Vara har “—”, och beteckningen för “smalspårig järnväg, som i andra hand bör breddas”.

Svar: C. Moholm

Följ efter normalspårig järnväg “—” från Falköping, mot västsyd-västlig riktning (↙+←). 30 km i kartan är ca 3 cm i pappret. Nu är du i Herrljunga.
Följ nu i först nordlig (↑) och sedan västnordvästlig (↖+←) riktning, sammanlagt 40 km, alltså ca 4 cm. Du kommer fram i Håkantorp först efter ca 30 km (3 cm), sedan till Grästorp efter ca 10 km(1 cm).

Svar: D. Grästorp

Hitta den kortaste resvägen mellan Nossebro och Trollhättan förutom den smalspårig järnvägen som är föreslagen att nedläggas med beteckningen “⋯”.
Den vägen är “Trollhättan - Öxnered - Vänersborg - Grästorp - Håkantorp - Vara - Tomleberg - Nossebro”, eftersom den smalspårig järnvägen mellan Håkantorp och Tumleberg också är föreslagen att nedläggas.
Mät nu hur lång “⋯” mellan Nossebro och Trollhättan är (ca 3 cm = ca 30 km), och även den kortaste resvägen utan smalspårig järnvägen mellan Håkantorp och Tumleberg (ca 6,5 cm = ca 65 km).
Subtrahera nu 65 km med 30 km = 35 km.

Svar: A 35 km

Dela först in i delområden.
Rita sträckan Tidaholm - Falköping (kallas S i det följande).
Rita en vinkelrät sträcka från S till Vartofta och kalla skärningspunkten A.
Rita en vinkelrät sträcka från S till Stenstorp och kalla skärningspunkten B.
Rita en vinkelrät sträcka från S till Svensbro och kalla skärningspunkten C.
Arean av det sökta området kan nu approximeras.

Mät i kartan. Skalstocken ger oss att 1 cm i kartan = 10 km i verkligheten.

Triangel: Stenstorp - B - Falköping
Stenstorp - B 10 km
B - Falköping 10 km
Delarea: \(\frac{10 \cdot 10}{ 2} = 50 \)

Rektangel: Stenstorp - Svensbro - C - B
Alla sidor 10 km
Delarea \(10 \cdot 10 = 100\)

Triangel: Tidaholm - Vartofta - A
Tidaholm - A 20 km
Vartofta - A 10 km
Delarea \(\frac{20 \cdot 10}{2} = 100\)

Triangel: A - Vartofta - Falköping
Vartofta - A 10 km
Falköping - A 5 km
Delarea \(\frac{10 \cdot 5}{2} = 25\)

Total area = summan av delareorna = 50 + 100 + 100 + 25 = 275 km2

Approximationen ligger närmast svarsalternativ A (290 km2)

Svar: A

Gå till det andra stapeldiagrammet med titeln Frilandsodlade grödor. Titta på stapelparet längst till vänster, Köksväxter.

Jämför segmentet för matlök (nr 3 nerifrån) i staplarna för 2014 respektive 2015. Segmentet är större 2014 än 2015, vilket betyder en minskning av produktionsvärdet. Jämför segmentet för isbergssallat (nr 2 nerifrån) i staplarna för 2014 resp 2015. Segmentet är större 2014 än 2015, vilket betyder en minskning av produktionsvärdet.

Alltså har produktionsvärdet för matlök och isbergssallat en minskning från 2014 till 2015. Detta motsvarar svarsalternativ A.

Svar: A

Gå till det första stapeldiagrammet med titeln Växthusodlade grödor.
Identifiera segmenten i den vänstra stapeln i stapelparen (2014).
Gurka (2:a nerifrån i Köksväxter & bär)
Kryddväxter (1:a nerifrån i Köksväxter & bär)
Tulpaner (snitt) (1:a nerifrån i Snittblommor & lösblommor i kruka)
Övriga kruk- och utplanteringsväxter (1:a uppifrån i
Kruk- & utplanteringsväxter)

Eftersom allt mäts mot samma värden på x-axeln (Miljoner kr) betyder det att det största segmentet också står för den största andelen av produktionsvärdet.

Mätt på ett A4-papper får man följande resultat:
Gurka 14 mm
Kryddväxter 17 mm
Tulpaner (snitt) 16 mm
Övriga kruk- och utplanteringsväxter 15 mm

Det högsta värdet är 17 mm och gäller Kryddväxter. Kryddväxter står för den största andelen av produktionsvärdet för växthusodlade grödor 2014.
Detta är svarsalternativ B.

Svar: B

Gå till det första diagrammet i frågan, dvs linjediagrammet med texten "Det samlade produktionsvärdet..."
Notera att Frilandsodlade grödor har mörkgrå färg och Växthusodlade grödor har ljusgrå färg.

Rita ett streck vinkelrätt mot x-axeln där årtalet är 2009.
Läs av skärningspunkten med det mörkgrå fältets överkant mot y-axeln (Miljarder kr). Värdet blir ca 1,7 miljarder kr.
Frilandsodlade grödor har ett produktionsvärde av ca 1,7 miljarder kr 2009.

Läs av skärningspunkten med det ljuskgrå fältets överkant mot y-axeln (Miljarder kr). Värdet blir ca 3,5 miljarder kr, men då är det mörkgrå fältet medräknat.
Eftersom 3,5 är det totala värdet måste du dra ifrån det mörkgrå fältets 1,7. Växthusodlade grödor har ett produktionsvärde (3,5 -1,7) av ca 1,8 miljarder kr 2009.

Frilandsodlade grödor 1,7 miljarder kronor och Växthusodlade grödor 1,8 miljarder kronor.

Proportionerna i svarsalternativen betyder:
A 1:2 d.v.s. frilandsodlade grödor är har halva produktionsvärdet jämfört med växthusodlade grödor.
B 1:1 d.v.s. frilandsodlade grödor och växthusodlade grödor har samma produktionsvärde.
C 3:2 d.v.s. frilandsodlade grödor har 1,5 gånger så högt produktionsvärde som växthusodlade grödor.
D 2:1 d.v.s. frilandsodlade grödor är har dubbla produktionsvärdet jämfört med växthusodlade grödor.

Eftersom 1,7 ≈ 1,8 är produktionsvärdena ungefär lika och närmast svarsalternativ B .
Svar: B