Diagram, tabeller och kartor

Tidsåtgång för oavlönat hemarbete

Tidsåtgång för oavlönat hemarbete
Genomsnittlig tid för olika hemarbetsaktiviteter 2010, 2000 och 1990 bland kvinnor och män, 20–64 år gamla.
Genomsnitt i minuter per dag (beräknat på alla veckodagar, måndag–söndag).


29. Hur mycket mer tid per vecka lade kvinnor på Diskning, avdukning 1990 jämfört med 2010?

  1. 45 minuter
  2. 60 minuter
  3. 90 minuter
  4. 105 minuter

Identifiera kolumnen för Diskning, avdukning, och mät höjdskillnaden mellan den grå stapeln (1990) och den svarta stapeln (2010):

tidsåtgång för oavlönat hemarbete - diskning, avdukning


Mät sedan upp denna längd på diagramaxeln, för att läsa av hur många minuter denna skillnad motsvarar:


tidsåtgång för oavlönat hemarbete - diskning, avdukning


Strax under 10 minuter per dag, ger strax under 70 minuter per vecka. Detta passar bra med svarsalternativ B, 60 minuter.

Svar: B, 60 minuter


30. Vilket av svarsförslagen motsvarar 3 timmar och 30 minuter
i veckan?

  1. Den tid kvinnor lade på Underhållsarbete år 1990
  2. Den tid män lade på Omsorg om egna barn år 1990
  3. Den tid kvinnor lade på Inköp av varor och tjänster år 2000
  4. Den tid män lade på Resor i samband med hemarbete år 2000

Markera de fyra alternativen i diagrammet (nedan markerade med röda asterisker).
3 timmar och 30 minuter motsvarar en halvtimme per dag (3,5 timmar delat med sju dagar, ger 0,5 timmar per dag). Dra därför en linje i diagrammet som motsvarar trettio minuter per dag:

motsvarar 3 timmar och 30 minuter i veckan

Alternativ A och B ligger långt ifrån 30-minuterslinjen. Alternativ D ligger i närheten av linjen, men eftersom att alternativ C ligger nästan exakt på linjen, är det rätt svar.

Svar: C. Den tid kvinnor lade på Inköp av varor och tjänster år 2000.


31. Jämför den tid kvinnor lade på respektive hemarbetsaktivitet de olika åren. För vilken aktivitet hade tiden minskat mest 2010 jämfört med 1990, procentuellt sett?

  1. Matlagning
  2. Städning av bostaden
  3. Tvätt, strykning
  4. Omsorg om egna barn

Markera svarsalternativen i diagrammet (nedan markerade med röda asterisker):

För vilken aktivitet hade tiden minskat mest 2010 jämfört med 1990, procentuellt sett

Stapeln för Tvätt, strykning år 2010 är nästan hälften så hög som stapeln för samma alternativ 1990. Det skiljer sig ifrån övriga alternativ, vars staplar är klart närmare varandra i höjd. Därför är Tvätt, strykning det alternativ som har minskat mest.

Svar: C. Tvätt, strykning


Vård vid svenska sjukhus

Antalet vårdtillfällen, medelvårdtid (dagar) samt medelålder för patienter vårdade på sjukhus i Sverige 2014.
vård vid svenska sjukhus


32. Hur lång var medelvårdtiden vid S:t Eriks sjukhus jämfört med medelvårdtiden vid Skånes universitetssjukhus?

  1. En tredjedel så lång
  2. Hälften så lång
  3. Dubbelt så lång
  4. Tre gånger så lång

Identifiera S:t Eriks sjukhus och Skånes universitetssjukhus i tabellen:

medelvårdtiden vid S:t Eriks sjukhus jämfört med medelvårdtiden vid Skånes universitetssjukhus

2,17 och 6,71 kan avrundas nedåt till närmaste heltal, 2 respektive 6. 6/2 = 3, och eftersom att frågan är ställd som S:t Eriks sjukhus i förhållande till Skånes universitetssjukhus, är förhållandet 1:3 (inte 3:1).

Svar: A. En tredjedel så lång.


33. Identifiera det sjukhus där patienterna hade den högsta medelåldern och det sjukhus där de hade den lägsta medelåldern. Hur stor var skillnaden i medelålder mellan dessa två sjukhus?

  1. 37 år
  2. 40 år
  3. 43 år
  4. 45 år

Majoriteten av tiden för att lösa denna uppgiften, går åt till att hitta den högsta, respektive lägsta medelåldern. Högst medelålder har Sala lasarett (80 år), och lägst medelålder har Sophiahemmet (37 år).
Skillnaden i medelålder är därför 80 - 37 = 43 år.

Svar: C. 43 år.


34. Hur många var vårddagarna sammanlagt vid Kiruna sjukhus?

  1. 7 200
  2. 8 500
  3. 9 900
  4. 10 500 

Det sammanlagda antalet vårddagar är lika med medellängden multiplicerat med antalet patienter. För Kiruna sjukhus är det:
1725 patienter och 5,72 dagar per patient.

5,72 kan avrundas uppåt till 6, givet att vi avrundar svaret nedåt en aning.
\(6 \cdot 1725\) kan skrivas som \[6 \cdot (1000 + 700 + 25) = 6000 + 4200 + 150 = 10\,350\]
Detta passar bra med alternativ D, dock avrundade vi 5,72 uppåt, vilket gör att vi måste avrunda vårt svar nedåt. Därför blir svaret C, 9900. Om vi faktiskt kan räkna exakt \(5{,}72\cdot 1725 = 9867\), vilket bekräftar detta.

Svar: C. 9900.


Vattenförsörjning i sydöstra Skåne

Vattenförsörjning i sydöstra Skåne
Sammanfattande kartläggning av mark- och vattenförhållandena i sydöstra Skåne. Kartan redovisar befintlig vattenförsörjning 1964 samt förutsättningar att tillgodose ett ökat vattenbehov genom grundvatten.


35. Vilka väderstreck beskriver bäst riktningen mellan de två undersökta, ej utbyggda
uttagsplatserna vid Kåseberga och Ö. Vemmerlöv?

  1. NNO – SSV
  2. NNO – VSV
  3. ONO – SSV
  4. ONO – VSV

De olika riktningarna i svarsalternativen motsvarar Nordnordost, vilket ligger mellan nord och nordost. Börja med att hitta Kåseberga och Ö.Vemmerlöv på kartan och dra en linje mellan dem.

Vilket väderstreck beskriver riktningen mellan Kåseberga och Ö. Vemmerlöv?

Notera att pilen längst upp pekar på Norr, utgå från denna och rita upp en fullständig kompass. Vi ska nu identifiera vilken riktning på kompassen det motsvarar.

Vilket väderstreck beskriver riktningen mellan Kåseberga och Ö. Vemmerlöv?

Detta ligger närmast NNO-SSV, vilket är alternativ A

Svar: A.


36. Hur lång är den tilltänkta huvudvattenledningen från Hörupsåsen som startar vid det befintliga vattenverket i Löderup, går vidare till det befintliga vattenverket i Borrby, och sedan fortsätter via Skillinge till Ingelstorp?

  1. 22 km
  2. 33 km
  3. 44 km
  4. 55 km

Uppmätt med linjal blir sträckan ca 9,5 cm, jämför vi med skalan som är längst ner till höger motsvarar 10 km 3cm och därför får vi ca 33 km som motsvarar alternativ C.

Svar: C


37. De befintliga vattenverken vid Nybro, Borrby och Bollerup utgör hörnen i ett triangel-
format område. Hur stor area har detta område?

  1. 20 km2
  2. 40 km2
  3. 60 km2
  4. 80 km2 

Vi ritar upp en triangel och mäter dess bas och höjd.

Hur stor area har detta område?

Vi får basen som uppmätts till 4,5 cm som blir 15 km. Höjden som uppmättes som 1,5 cm som blir 5 km.
Areaberäkningen blir 15·5/2 = 75/2 = 37,5 vilket ligger närmast alternativ B

Svar: B


Medlemmar i Svenska kyrkan

Medlemmar i Svenska kyrkan
Antalet individer i befolkningen fördelat efter ålder, samt därav antalet medlemmar i Svenska kyrkan 2015.


38. Vilket svarsförslag redovisar den procentuella fördelningen av medlemmar och icke medlemmar i Svenska kyrkan bland 63-åringar?

Vilket alternativ visar andelen medlemmar och icke-medlemmar i Svenska kyrkan bland 63-åringar?

Till att börja med, behöver vi komma fram till huruvida diagrammet är ett staplat linjediagram (dvs. Den övre delen börjar där den lägre tar slut) eller om diagrammet utgörs av två delar som båda börjar vid noll.

Utifrån diagrammets utseende, kan vi dra slutsatsen att diagrammet inte kan vara staplat, utan båda värden börjar vid nollstrecket. Om diagrammet hade varit staplat, hade exempelvis sjuttioåringarna varit fler i medlemsantal, än antalet sjuttioåringar i hela befolkningen (fler än åttiotusen medlemmar, men mindre än fyrtiotusen sjuttioåringar totalt). Därför kan vi vara säkra på att diagrammet inte är staplat, utan hade sett ut som nedan, om vi kunde se diagrammet från sidan:

Vilket alternativ visar andelen medlemmar och icke-medlemmar i Svenska kyrkan bland 63-åringar?

Markera 63-åringarna i diagrammet:

Vilket alternativ visar andelen medlemmar och icke-medlemmar i Svenska kyrkan bland 63-åringar?

Befolkningsantalet är ungefär 50% högre än medlemsantalet, vilket medför att förhållandet mellan medlemmar och icke-medlemmar är cirka ⅔ till ⅓. Det motsvarar svarsalternativ A.

Svar: A


39. I vilken av följande åldrar var antalet individer 110 000–120 000 och antalet medlemmar i Svenska kyrkan större än 80 000?

  1. 9 år
  2. 24 år
  3. 42 år
  4. 69 år

Markera svarsalternativen i diagrammet (röda asterisker nedan), samt markera spannet 110-120 tusen och 80 000:

Vilken ålder hade 110 000–120 000 individer och över 80 000 kyrkomedlemmar?

För nioåringarna och 42-åringarna är antalet medlemmar för lågt, vilket utesluter alternativ A och C. Bland 24-åringarna är befolkningsantalet för högt, vilket utesluter alternativ B. Kvar blir endast alternativ D, 69 år.

Svar: D. 69 år.


40. Jämför 39-åringar med 18-åringar med avseende på antalet individer som inte var medlemmar i Svenska kyrkan. Hur stor var skillnaden?

  1. 5 000
  2. 15 000
  3. 25 000
  4. 35 000

Markera 39-åringarna och 18-åringarna i diagrammet:

Skillnaden i antal icke-medlemmar mellan 39- och 18-åringar?

Höjdskillnaden mellan medlemmar och befolkningen i stort, är antalet personer som inte är medlemmar. Mät denna sträcka för artonåringar:

Skillnaden i antal icke-medlemmar mellan 39- och 18-åringar?

Flytta sedan linjalen och jämför med motsvarande sträcka för 39-åringarna:

Skillnaden i antal icke-medlemmar mellan 39- och 18-åringar?

Mät sedan skillnaden i höjd (rött) på axeln, för att läsa av skillnaden i antal icke-medlemmar:

Skillnaden i antal icke-medlemmar mellan 39- och 18-åringar?

Skillnaden är alltså cirka 15 000 personer.

Tips för att göra detta på pappret:

  1. Placera linjalen så att höjden för artonåringarna (blått) tar slut precis vid överkanten på det grå området för 39-åringarna. Sätt en prick där linjalen visar noll (där blått möter rött, i bilden ovan). 
  2. Flytta sedan linjalen nedåt, till den punkt där medlemmarna i svenska kyrkan tar slut (och icke-medlemmarna börjar). 
  3. Mät höjden från denna punkt, till pricken du ritade i diagrammet. 
    Denna höjd visas med rött i bilden ovan, och är skillnaden mellan antalet icke-medlemmar som är 18 år gamla, och antalet icke medlemmar som är 39 år gamla.

Svar: B. 15 000

Har du en fråga du vill ställa om Provpass 3 - DTK? Ställ den på Pluggakuten.se
Har du hittat ett fel, eller har du kommentarer till materialet på den här sidan? Mejla matteboken@mattecentrum.se